kenyatankar

Det här inlägget skrev jag igår, men publiceringen misslyckades:

Det är en så härlig blandning här på boardingen av människor. Lite ledamöter i olika MUF styrelser, någon centerpartist, konservativa och lite rödtottar. Idag på engelska lektionen skulle vi producera en presentation om vår praktikdag förra veckan, i min grupp om fyra personer bestämde vi att vi skulle prata om känslor, särskilt ”guilt and being spoiled”. Jag och Anja påstod att vi kände oss lite obekväma när vi gick i Kibera då det faktiskt är en någorlunda misär, ledamoten i MUF påstod att han visserligen inte njöt av det men han kände sig absolut inte skyldig till något. Det hela resulterade i att han och jag (Anja försökte desperat få ut sina åsikter men blev lite väl upprörd) under tjugo minuter hade en livlig debatt på varvad engelska och svenska om klasskillnader i Sverige och skatter och allmän politik. Folk i klassrummet kollade och undrade vad som pågick och engelskaläraren tyckte det var bra att vi förde en diskussion (hon verkade vara lite mer på min sida=klasskillnaderna var en av anledningarna till att hon flyttade från the UK). Dock blev och är fortfarande MUF killen upprörd. Han var jätteförvånad när han fick höra mina åsikter dessutom. Det var en underhållande och känsloladdad lektion.

Nu verkar jag ha fått ordning på min studieplan och jag ska imorgon börja med filosofi. Jag börjar 12.40 och nu ska vi kolla klart 5.5h versionen av Stolthet och fördom, som vi började på igår. Först hämta kvällsfika, såklart.

Idag tränade jag för första gången på allvar(har blivit några få morgnar med Jenny och Anna i poolen plus lite styrka dock), vi var 6 pers ute och sprang med en kenyan, hon var skitpeppande och jätteduktig. Känns bra, ska betala min första räkning jag fått i postfacket och fortsätta med det.

Är förbaskat trött. Nyss hemkommen från något look-a-like shoppingcentre vid namn Village Market där jag nästintill somnade både vid fikan och på bussen hem. Var ute i fredags på den etiopiska restaurangen som förra veckan och igår var vi på en klubb. Betydligt finare än förra helgens bar/klubb. Här var det grym utsikt (likt förra veckan dock) men mycket dyrare och fina möbler. Idag blev vi glatt överraskade när de beslutat sig för att vi får gå ut ikväll trots att de tidigare gått ut med informationen att vi inte skulle få gå ut, det är nämligen ramadanhelgdag imorgon, så nu ska jag käka, sen blir det nog ett försök till en powernap och sedan fix inför kvällen.

Ska snart uppdatera om Kiberabesöket i veckan också.

(Ett inlägg om teambuildingen har också producerats och publicerats strax här under)

I veckan har tre groundingar (de första) delats ut. Eftersom det blir mörkt här vid halv sju-sju är senast hemma tid vanliga dagar halv sju, annars ”löper man stor risk att försätta sig själv i fara”. Två killar kom hem kl7 och fick då fyra dagars groundingar (efter tre groundingar blir man officiellt hemskickad, har dock hänt att folk fått fyra groundings och fått stanna kvar). Den holländska internatföreståndaren hittade tomma ölflaskor på en killes rum så han fick en veckas grounding och han missade tillsammans med alla sjuklingar(många som har fått magsjuka och säkert någon influensa som härjar) därmed första utgångarna.

I fredags kväll fick vi välja mellan tre restauranger. Jag och tolv till valde etiopisk restaurang, bussen kom hit halv sju och hämtade oss på restaurangen tio, det var en jätterolig kväll. Jag och Anna sparade pengar genom att först äta här och sedan mest agera trevligt sällskap på restaurangen. Det var grym känsla att få åka ut i bussen, alla tjoade och skrek när vi för första gången var ute i staden på kvällen då det var mörkt och billyktor likt alla gatulyktor var tända. När vi kom hem blev det (såklart) efterfest med alla från de tre olika restaurangerna i poolen och bastun.

Igår var en seg och skön dag då jag brände sönder mig vid poolen, kan knappt sitta ner på rumpan eller ligga på ryggen nu efter en dryg timme i solen när den stekte som mest utan att ha smort in mig. På kvällen fick vi välja mellan tre klubbar men alla ville vara tillsammans så vi drog alla till Black Diamond, vilket mest liknade en bar. Det fanns ett litet (4*4m) dansgolv(vilket utvidgades senare på kvällen när det var mycket folk) och det bästa var ändå balkongen som var större än hela klubben/baren på hög höjd mitt i staden.

Förresten fick Jenny ett jättefint paket av sin kära broder som var fullt med så mycket svensk godis att hon nästan började gråta. Apropå Jenny är det hon och Anna som jag umgås mest med i korridoren (i min bor det fem tjejer), de är även några av de jag umgås mest med överhuvudtaget.

Jenny, Anna och jag på Habesh, den etiopiska restaurangen.


Kul helg! Idag blir det till att sega, vika tvätt och plugga. Älskar att Internet funkar pålitligt för första gången under veckan<3

Teambuildingen 4-6/9. Oj vad mycket känslor. Många blev sjuka, mycket solsting och illamående. En hel drös ville tillbaka till boardingen och några ville hem (första gången jag faktiskt nästan fick lite hemlängtankänslor av rastlöshet). Solen värmde som satan på dagarna, man svettades och jag var inte tillräckligt kry för att bada i äckeluttorkadefloden och svalka mig. På nätterna var det kallt (jag sov med två lager kläder, mössa&halsduk samt två sovsäckar, dock var jag nog den som överlägset hade mest på mig). Andra morgonen gick vi upp tidigt och kollade på soluppgången från busstaken, jättemysigt var det!

Vi var tre grupper och roterade mellan tre större aktiviteter; ut i bushen och kolla efter elefanter och äta växter och skjuta pilbåge(vi såg inga elefanter, dock mycket bajs), get-together lekar och barnhemmet. I bushen var det så torrt så att hela benen revs upp och man var helt slut av att gå på så hög höjd med inget vatten(vi hade druckit slut på vattnet när det var vår tur att gå).

Höjdpunkten var ändå barnhemmet, vi åkte dit och var där i cirkus 3 timmar. Vi delades upp i två grupper med ungefär 8 i varje. Min grupp började med att måla fönsterkarmar. Det var katastrofalt. Jag blev så förtvivlad för vi alla kunde verkligen offra några fler timmar och göra ett vettigt jobb istället för att måla på trasiga fönsterkarmar. Vi hade ingen tejp så det kom färg i de rutor det fanns glas, och karmarna var sönder och penslarna var vidriga. Det var verkligen kaos.

Under tiden pratade jag lite med föreståndaren om hur hemmet finansierades och vilka barn de tog in. Sedan hemmet och skolan startades har det finansierats av Storbritannien och nu även USA och Kenya. Lite flummiga svar. Han tog in barn från olika håll och av olika anledningar. Barnen var i alla åldrar mellan 2-17år, de tog verkligen hand om varandra, det syndes när vi efter målningen skulle leka med barnen. När alla drog med ungarna till området kring fotbollsplanen (en torr och ytterst gropig plan) satt en kille med kryckor och stödskenor kvar på bänkarna, jag sa till Claes att vi måste ta med honom så vi pratade med honom men först ville han inte, när vi visade att vi skulle hjälpa honom följde han med. Jag pratade med en del unga tjejer och sedan drog vi igång lite lekar, vi lärde de en lek vi hade lärt oss under gårdagen och de lärde oss några roliga lekar.

Man blev väldigt berörd av att se hur de hade det men jag tror att det var en nyttig syn, man fick lite mer perspektiv än vad vi får ut av vår lilla svenskbubbla. Verkligen alla blev berörda och ville hjälpa mer än att komma dit och måla lite trasiga fönsterkarmar blåa. Visserligen kan man tänka att de mår bra av att vi kommer dit och sprider lite glädje men samtidigt brukar det tydligen komma turistgrupper dit och då blir jag mest rädd för att barnen ska känna sig som djur på ett zoo. Lite groteskt uttryckt kanske, men det blir ju lite så.

Marie och Claes med vapnen ifall något djur skulle komma till attack under bushpromenaden.



Solnedgånen och Mt. Kenya

Nu ska jag sluta ordbajsa och göra ett till inlägg om veckan så jag kan komma igång med lite skolarbete snart.

Sitter med ett mysigt gäng här i giraffrummet (finns ett zebrarum också) och kollar på min Eva&Adam-box, efter vår första utekväll. Visserligen fick vi inte gå ut till en klubb, men vi lyckades roa oss väl på en restaurang. Vi blev iväg skjutsade (frivilligt) till antingen etiopisk, kinesisk eller libanesisk restaurang. Jag och de friska delarna av Uppsalagänget tillsammans med tio andra drog till en etiopisk där de åt med händerna och sölade. Där satt vi i några timmar. Skojja inte vad taggade vi var i bussen, på både dit- och hemvägen, sjukt kul!

När vi kom hem blev det lite pool&bastuparty som sedan resulterade i kvällsfika med vattenmelon för min del.

Förra helgen var vi på team-building och det var mysigt, det kommer (förhoppningsvis) utförligare inlägg ang. helgen där höjdpunkten var när vi åkte till ett barnhem, på agendan kallades det ,community services, där målade vi och lekte med barnen. Väldigt berörande. Ska försöka lägga upp bilder imorgon. 

Internet, likt allt annat, har varit väldigt kasst den här veckan. I tisdags när jag stod i duschen och hade balsam i håret när jag rakat halva benet gick självklart strömmen (som vanligt). "Äh, jag får väl duscha utan lyse". "Oj, aja det funkar ju att skölja ur balsamet i kall vatten" tänkte jag när varmvattnet började ta slut. "Jaha, det var visst dags för kallvattnet att ta en paus också..." Inget vatten alls och kolsvart. "SYND!" Hann bli aningen irriterad men efter en drös förhoppningsfulla minuter kom allt tillbaka. Inget konstigt med det här inte!

Idag satt vi på favoritstället och hade lite cassual "after school", där började vi prata med några fransmän från franska skolan en tio minuter bort. Det var kul att träffa lite annat folk(fast än har jag inte tröttnat på boardingkamraterna!).

IMORGON FÅR VI FÖR FÖRSTA GÅNGEN GÅ UT TILL EN KLUBB(!!!!!!), snacka om taggat gäng!! Håltimmar (vilket det finns gott om) under slutet av vecken har tillägnats outfits-prövade till morgonkvällen. Vi ska även ringa fransmännen och säga vilken klubb vi drar till när vi vet, så kanse de kommer dit! Det blir oavsett det säkert en fin kväll.

Imorgon blir det helgbrunch (då kan man beställa olika stekta ägg och lite andra fina grejjer)10-12, som vi inte haft på två veckor, morgonmys. Nu ska jag fokusera på Eva och Adam och försöka svara på facebookmeddelande.

peace out

Igår drog jag tillsammans med Anna, Fredrica, Marie, André och Rickard äntligen till Toy market. Där shoppade vi en del, men vi är än så länge ganska dåliga på att pruta. Till Fredrica sa en man att det märktes att hon vara här första gången. Jag köpte en hatt för 35kr, tre klänningar för 175kr, en lite längre topp för 20kr och ett par örhängen för 5kr samt en kofta jag och Rickard delade på som vi betalade 35 kr för. Men jag hoppas att när vi har blivit lite mer vana att vara ensamma ”muzungos” bland kenyanerna och lärt oss några kiswahili fraser och siffror så kanske vi kan få ner priserna lite mer.

Idag har jag sovmorgon till 11 men eftersom frukosten bara serveras till 8.30 var det lika bra att gå upp och äta så ska jag försöka plugga lite innan också. För tillfället står en reportage analys och att läsa ut en bok som också den ska analyseras (dock en personanalys) på agendan.  Sedan blir det u-landskunskap och efter det är det idag halv-friluftsdag, men min hals och fot säger nej, så jag lägger nog manken till och pluggar lite, kanske drar en fika på Junction eller drar till Impala, time will tell.

I helgen blir det team-building där vi ska sova i tält på madrasser vid foten av Mt. Kenya och umgås, det är möte ikväll ang. helgen och det blir säkert en rolig helg!

 Här är ett gäng som jag gärna umgås med, här är vi på väg till shoppingcentret Junction för att införskaffa viktiga ting och dra en fika i fredags. Första bilden!

Det är nästan så jag funderar på att låta mina föräldrar bli kompis med mig på facebook, det är nämligen endast där jag kan få upp bilder. Känner att det skulle uppskattas att få se bilder, men får nog tänka över saken ett slag.

Det här inlägget skulle jag publicera igår kväll, men då var internet ur funktion. Här kommer därför gårdagens inlägg. Ni får ursäkta ev. trötta-misstag.

Jag är vidrigt trött. Imorse snooze:ade jag en hel del vilket resulterade i att jag segt men säkert kom upp när jag insåg att klockan stod på 18min innan skolstart, snabbt på med kläder, borsta tänder, äta en macka och komma i tid. Det är så skönt att man lyckas ändå.

Min sista lektion bestod av u-landskunskap (Marie fick till det igår och råkade kalla det utlandskunskap), då vi skulle gå ut i 40 min och promenera för att sedan komma tillbaka och skriva ner våra reflektioner och analyser. Några hittade en fotbollsmatch att kolla på och vi pratade lite med två 12-åriga tjejjer som Madeleine köpte varsin klubba till och de berättade bl.a. att de saknade Anna-Karin som tydligen var här förra året och hade tagit med sig de in på skolans område. De frågade om vi kunde ta in dem på området och en av tjejjerna berättade att hennes mormor insjuknat i malaria och att hennes skolgång skulle betalas på måndag men de hade inga pengar, så de frågade även om vi kunde hjälpa till att betala. Gränsen är hårfin huruvida man ska hjälpa folk som ber om något på gatan. Det är det jättemånga som gör och man kan inte ge de alla pengar eller köpa något till de, då kommer alla på en gång och de känner igen en plus att man vet inte vad de lägger pengarna på. Men det känns lika känslokallt varje gång.

Det var första gången vi fick gå ut själva, mer än till Junction och majstanten. Igår fick vi våra ID-kort så efter skolan kastade vi oss alla ut och shoppade bl.a. block, frukt (min personliga favorit är förvisso sockerärtorna som är billiga och sinnessjukt goda) och även lite medicinkurer. Efter pizza till middag blev det kvällsfika och snacka som vanligt (de senaste dagarna har det varit vilda diskussioner om allt från kungahuset till invandring till snyggaste EU-parlamentariker till skatter (mycket politik, men ändock). Sedan gemensamt chill på olika rum för de flesta och sedan pool och bastu. Fin kväll! Det rundades av med Sex and the city-filmen , dock slocknade jag efter några enstaka minuter, med Marie, Anna och Rickard kom tydligen förbi ett tag nu ska jag sova ut och det känns som att jag slipper vakna av att frysa inatt i alla fall.

Imorgon är det aktivitetsdag med hela skolan, alltså även med de holländska barnen. Ser absolut inte fram emot att stanna inne andra dagen vi har våra ID-kort, men vi hinner dra en sväng till Junction innan kl 14 och det blir säkert mysigt med lite lekar.

God natt! 

Det här inlägget skulle jag publicera igår kväll, men då var internet ur funktion. Här kommer därför gårdagens inlägg. Ni får ursäkta ev. trötta-misstag.

Jag är vidrigt trött. Imorse snooze:ade jag en hel del vilket resulterade i att jag segt men säkert kom upp när jag insåg att klockan stod på 18min innan skolstart, snabbt på med kläder, borsta tänder, äta en macka och komma i tid. Det är så skönt att man lyckas ändå.

Min sista lektion bestod av u-landskunskap (Marie fick till det igår och råkade kalla det utlandskunskap), då vi skulle gå ut i 40 min och promenera för att sedan komma tillbaka och skriva ner våra reflektioner och analyser. Några hittade en fotbollsmatch att kolla på och vi pratade lite med två 12-åriga tjejjer som Madeleine köpte varsin klubba till och de berättade bl.a. att de saknade Anna-Karin som tydligen var här förra året och hade tagit med sig de in på skolans område. De frågade om vi kunde ta in dem på området och en av tjejjerna berättade att hennes mormor insjuknat i malaria och att hennes skolgång skulle betalas på måndag men de hade inga pengar, så de frågade även om vi kunde hjälpa till att betala. Gränsen är hårfin huruvida man ska hjälpa folk som ber om något på gatan. Det är det jättemånga som gör och man kan inte ge de alla pengar eller köpa något till de, då kommer alla på en gång och de känner igen en plus att man vet inte vad de lägger pengarna på. Men det känns lika känslokallt varje gång.

Det var första gången vi fick gå ut själva, mer än till Junction och majstanten. Igår fick vi våra ID-kort så efter skolan kastade vi oss alla ut och shoppade bl.a. block, frukt (min personliga favorit är förvisso sockerärtorna som är billiga och sinnessjukt goda) och även lite medicinkurer. Efter pizza till middag blev det kvällsfika och snacka som vanligt (de senaste dagarna har det varit vilda diskussioner om allt från kungahuset till invandring till snyggaste EU-parlamentariker till skatter (mycket politik, men ändock). Sedan gemensamt chill på olika rum för de flesta och sedan pool och bastu. Fin kväll! Det rundades av med Sex and the city-filmen , dock slocknade jag efter några enstaka minuter, med Marie, Anna och Rickard kom tydligen förbi ett tag nu ska jag sova ut och det känns som att jag slipper vakna av att frysa inatt i alla fall.

Imorgon är det aktivitetsdag med hela skolan, alltså även med de holländska barnen. Ser absolut inte fram emot att stanna inne andra dagen vi har våra ID-kort, men vi hinner dra en sväng till Junction innan kl 14 och det blir säkert mysigt med lite lekar.

God natt! 

Jag trivs väldigt bra i mitt rum, det ligger i mitten på den stora byggnaden på det första av två plan. Idag började jag med lektioner, av Model UN (FN-rollspelet på engelska) och FN-kunskap som vävs ihop blev jag ohälsosamt taggad. Motsatsen när jag hade min första Naturkunskap lektion, men jag och Fredrica ska plugga fint vi.

Efter solning vid poolen satte jag mig i mitt rum och skulle blogga lite och maila men får sedan finbesök av både Claes och Felix som sedan byts ut mot Marie. Nu på kvällen hängde även Marie, Rickard och Anna i rummet. Igår kväll var det lite filmtajm med Uppsalagrabbarna också. Mitt rum känns alltså lite som en mötesplats and i like!

Idag har vi fått ID-korten vilket gör att vi får gå lägre än till sportklubben och majskvinnan (köpte för övrigt en grillad majskolv med lime och chili idag för 2kr, väldigt smaskigt) from imorgon! Freedom! Fast vi får inte gå ut imorgon kväll och på lördag är det något slag av en aktivitetsdag med skolan (inkl. de holländska småbarnen, allt för att de inte ska vara rädda för oss...) och nästa helg är det team-building någonstans borta, så nattutgång blir det inte förrän om två veckor. Men då ska vi nog ha taggat till ordentligt.

Kan ju meddela att jag tappade min kamera igår kväll i bussen när vi var på stadsrundtur, men tänk att jag fick tillbaka den imorse! Skypade med mamma och Erik igårkväll med vågade inte säga något... Men väldigt skönt att den hittades i bussen! 

Även om jag inte ger respons till alla kommentarer så läser jag självfallet alla och tycker att det är jättekul att så många läser!  Imorgon blir det nog av till shoppingcentret Junction för lite inhandling av smått och gott, bla block, muggar, ljus och frukt.

Hittade nu även bilder från sista kvällen i stan, vilka jag inte hade kollat på, ska kolla igenom de nu och göra ett försök att få upp de på facebook (uppladdning av bilder tar en evighet).

God natt!

PS: Erik, kolla mailen du!

Ikväll var jag verkligen inte sugen på att skriva i bloggen, men kände att jag var sugen på att kolla om jag hade fått några ytterligare kommentarer, vilket jag hade. Oh man, vad mycket roligare det känns att skriva då!
 

Idag träffade vi mentorer och kollade studieplan, som förväntat var min och Rickards mest kaos av alla, men det löser sig nog. Vår ena, mer Kenya erfarna mentor bjöd på frukt, bl.a. tree tomatoes(rekommenderas ej), papaya(gott), mango(gott) och gul passionsfrukt(prova gärna, men var beredd på en väldigt tråkig smak).

Under eftermiddagen gick vi till olika stationer och fick bl.a. höra om regler för vår del, landets kultur och maten. Är man ute på gatorna ska man vara självsäker, men försiktig. Blir man rånad har man två val; antingen ger man allt värdefullt man har till rånaren, tittar bort och går lugnt iväg, eller, om man är bland mycket människor, pekar på människan och skriker "thief thief!", då lokalinvånarna kastar sig över den ej accepterade tjuven och i värsta fall slår de ihjäl människan, för rättvisans skull. Vi uppfattade det som att man inte kan dömas till mord eftersom mördarna bara skapade rättvisa.

Dagarna är så långa för man hinner med så mycket. Igår ropades det i nyheterna ut att det skulle vara helgdag imorgon då man ikväll började räkna Kenyas befolkning. Vilket går till på det sätt att man går och knackar dörr och frågar hur många som bor i varje hushåll(!), varje familj ska även svara på 50 frågor, alltså kan man inte gå till jobbet utan måste stanna hemma och vänta. Ikväll var då rumstiden 12 istället för 11 som på dagar innan vardagar. Vi skulle ha Eva&Adam kväll jag och några tjejer i mitt rum, men vi började pratade och senare var rummet fullt av människor som ville visa youtubeklipp och vara med och mysa.

Vi lever i ett land där vatten- och elransonering pågår. Vi märker dock inte av det lika mycket som några av våra lärare och internatföreståndare. I deras hem finns det ingen el måndag, onsdag och fredag. På området har vi en generator som hela tiden ser till att vi lever i lyx, dock är varmvattnet väldigt opålitligt. Idag när vi var i en storbutik på köpcentrumet gick strömmen, men ingen reagerade på det utom oss, dock sattes den igång väldigt snabbt igen. I Sverige skulle det ju ha blivit kaos.  "Kökschefen" Faiza pratar mycket om hur viktigt det är att vi inte slänger mat särskilt när människor utanför murarna svälter. Maten som blir kvar får kökspersonalen äta. Anna sa en väldigt klok sak innan idag; "Hemma pratar man om de stackars barnen i Afrika när man slänger mat, nu pratar man om barnen utanför murarna". Nu känns det mer allvarligt och alla tänker på att äta upp. Förövrigt är jag än så länge väldigt nöjd med maten!

Det är så mycket man vill förmedla till er där hemma, men så svårt att få ner verkligheten i ord.  

Det är jättetråkigt, för att Internet verkar vara för dåligt för att man ska kunna ladda upp bilder på bloggen, men ska försöka kirra det.

Hoppas solen värmer än där hemma!

Och mamma, jag har inga pengar på mobilen, men tacktack för depositionen, ska försöka ta ut imorgon!

Här kommer lite övrig kontaktinformation:

Mail för att få lite respons och nyfikna själar:

Agnes.vonessenhotmail.com

Adress för fina, långa (även korta mottages tacksamt) brev:

Co Agnes von Essen

Swedish School Association:

P. O. Box 21 324:
00505, Nairobi
Kenya

Mitt kenyanska telefonnummer som kommer att användas framöver(hört att det är billigt att skicka sms från Sverige):

+254 718 769 146